Kollektivtrafikutredningen fick i uppdrag att lämna förslag till långsiktiga ägardirektiv för Blekingetrafikens verksamhet. Utredningen skulle beskriva långsiktig trafikinriktning, med hänsyn tagen till både medborgarnas tillgänglighet och en utvidgning av arbetsmarknads- och studieregioner. Klimat- och miljöaspekterna skulle särskilt betonas i den långsiktiga trafikinriktningen.
Utredningen skulle redovisa inriktning för den lokala, regionala och interregionala trafiken. Dessutom skulle utformningen av samhällsresorna samt samordningen av dessa resor med kollektivtrafiken i övrigt beskrivas. Utredningen skulle också bland annat beskriva hur kollektivtrafiken bör vara organiserad i framtiden för att på bästa möjliga sätt kunna uppnå ägarnas mål om den framtida kollektivtrafiken.
En parlamentariska utredningsgrupp arbetade fram förslaget bestod av följande sju ledamöter:
Jan Björkman (S), ordförande
Suzanne Svensson (S)
Kalle Sandström (S)
Jens Henningsson (V)
Alexander Wendt (M)
Peter Christensen (FP)
Jan Olofsson (C)
Härutöver har Johnny Martinsson (KD) och Claes Jansson (MP) deltagit i utredningen som observatörer. Ola Svensson (SD), som av Sverigedemokraterna anmälts som observatör, har däremot inte deltagit i utredningen. Lennart Förberg (M) har deltagit som adjungerad vid utredningens slutsammanträde. Utredningen har haft stöd från tjänstemän inom Region Blekinge och Blekingetrafiken.
Föreslår mål om fördubblad marknadsandel till år 2030
Utredningens förslag är att kollektivtrafikens marknadsandel av persontransporterna i Blekinge på sikt ska fördubblas. Resandet i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2030. Följande delmål föreslås. År 2012 ska resandet ha ökat med 10 %, år 2015 med 25 % och år 2020 med 50 % i förhållande till basåret 2008. Utredningen har brutit ned det övergripande målet och föreslår långsiktig inriktning för olika trafikformer liksom för lokal, regional och interregional kollektivtrafik.
Inriktning för den lokala trafiken
Utredningen pekar på att det krävs koncentration av trafikutbudet till starka stråk och befolkningstäta områden. Potentialen för ökat resande finns framför allt i Karlskrona stadstrafik. Även stadstrafiken i Ronneby och Karlshamn bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter. Därutöver ska ett grundläggande trafikutbud i busstrafiken upprätthållas till flertalet tätorter. Härutöver, i lands- och glesbygd, ska den Öppna närtrafiken successivt byggas ut. På så vis kan hela Blekinge få en god och väl anpassad transportstandard till rimliga kostnader. Utredningen föreslår att tillgänglighetsanpassningen för funktionshindrade intensifieras i syfte att alla ska kunna resa med kollektivtrafiken. Härigenom minskar behovet av färdtjänst. Särskilt fokus kan istället ägnas åt att ge rätt stöd och service till dem som behöver färdtjänst. Landstinget, som idag är huvudman för sjukresorna, föreslås så långt möjligt överföra ansvaret för och uppdraget att utföra de sjukresor som kräver särskild transport i form av personbil eller särskilt anpassat fordon till Blekingetrafiken.
Inriktning för den regionala trafiken
Det konstateras att människor framöver kommer att resa mer och längre för arbete och studier därför behöver den regionala kollektivtrafiken byggas ut. Det är också här potentialen finns för ett ökat resande. För att möta ett ökat resbehov föreslås att ett regionalt huvudnät inrättas. I detta ska ingå järnvägstrafiken på Blekinge Kustbana, tågtrafiken mellan Karlskrona och Emmaboda och på sikt också persontågtrafik på Sydostlänken. Huvudnätet innehåller de regionala expressbusslinjerna. Med huvudnätet förbinds alla kommuncentra och tätorter med över 1000 invånare. Härigenom når trafiken i huvudnätet en stor majoritet av Blekinges befolkning. I huvudnätet ska alltid upprätthållas ett högt och över tiden stabilt trafikutbud. En kraftfull satsning på järnvägstrafiken föreslås. Nuvarande Öresundstågtrafik kompletteras genom att en tåglinje Helsingborg – Hässleholm förlängs till Karlskrona. Härigenom får Blekinge fördubblad tågtrafik, dvs en tågtur varje halvtimme. I en första etapp kan ny trafik etableras till Karlshamn redan i december 2012.
Tågtrafiken mellan Karlskrona och Emmaboda fördubblas. Alla turer ska i framtiden köras med tåg. Nuvarande busstrafik avvecklas därmed. Den utökade tågtrafiken införs i december 2012. Kollektivtrafikutredningen ser en framtida persontrafik på Sydostlänken som principiellt angelägen. Hela Blekinge behöver knytas samman med ett stabilt tågtrafiksystem. Det fortsatta arbetet med att få Sydostlänken byggd, ska således ske med inriktningen att också persontåg ska trafikera Sydostlänken. Utöver föreslagna tågtrafiksatsningar ska också de expressbusslinjer som ingår i huvudnätet få utökad trafik. För att förverkliga målsättningen att alla tätorter med minst 1 000 invånare ska knytas till huvudnätet, måste trafikutbudet ökas också på ett antal lokala busslinjer. Också dessa satsningar i busstrafiken föreslås ske inför år 2013
Inriktning för den interregionala trafiken
Det är inte ett primärt ansvar för kommuner och landsting eller Blekingetrafiken att ta hand om de interregionala persontransporterna. Gränssnittet mellan regional och interregional trafik har emellertid successivt luckrats upp. Öresundstågtrafiken är ett gott exempel på detta. De sex sydsvenska trafikhuvudmännen har skapat ett gemensamt trafiksystem. Här går tågen självklart över de administrativa kommun- och regiongränserna. Via
Öresundsbron går tågen över nationsgränsen till både Köpenhamn och Helsingör. Resenärernas behov får styra. Det regionala ansvaret får vidgas inom ramen för det sydsvenska samarbetet. Ambitionen har länge varit att inkapsla Blekinges båda järnvägar i ett sydsvenskt tågsystem och därigenom säkerställa trafik över tiden. Målsättningen är nu att Emmabodabanan, som f n ligger utanför systemet, fullt ut ska inlemmas i Öresundtågtrafiken fr o m december 2012. De nu aktuella höghastighetsjärnvägarna är angelägna att bevaka, så att framtida linjedragningar inte missgynnar sydöstra Sverige.
Läs hela utredningen här.
